Cookies and Me

Kaka på kaka

2010-07-29T22:36:00.003+01:00

Min bästa och äldsta vän, Maria, och hennes Jeroun och jag har smakat oss igenom Sacré-Cœurs angenäma dessertmeny. Vinnare blev Marias fondant med jordnötssmör, toffeglass, karameliserade nötter, brynt smör och gräddfil. 'nuff said.
När vi strosade hem genom natten kom Busiga Bussen och försökte locka med oss med laserstrob, äckeldisco, ölservering (dock) och microvärmd pan pizza. Busiga Bussen?

Colours are what, keeps me alive

2010-07-29T22:19:00.001+01:00

I morgon är det reunion för min och Anna-Karins Klubb Många Färger, som vi hade på Mondo en gång i tiden. Vi träffades faktiskt på Mondo, A-K och jag. I en bar.
Hon var född 80 och jag med!
Hennes kille var född 73! Min 74!
Vi älskade Peter Bjorn and John ( det här var 2004, det var typ bara vi två som visste vilka PBJ var, okej?)!
Båda fick Polyphonic Spree-skivan i julklapp!
Av våra syskon!
Hon har en Jack Russel!
Det hade jag med!
Båda hette Ebba!

Ja och så fortsatte det. Så vi blev kompisar. Började spela bästa poplåtarna, dricka hejdlöst mycket vin, fylla dansgolv och ibland tömma dem, sätta på Sebastien Telliers sju-minutare La Ritournelle för att ta rökpaus och avsluta det hela med efterfest, bad eller hänga med Orlando Bloom.

I morgon blåser vi vårt alla regnmoln och intar Lasse i Parken. Tobias Fröberg och Peter Morén spelar live. Båda är fantastiska.
Och jag ska spela Jens Lekmans nya.

Bilderna, hihih, är från Debaser Slussens uteservering när vi spelade där sommaren 2005.

Och den här! Älskar Britta Persson, sedan förra albumet.

2010-07-29T22:19:00.000+01:00

Easy peasy pie

2010-07-29T21:16:00.004+01:00

När mitt fina F fyllde år mitt i semestern gjorde jag den här tårtan i charmigt hemmagjord style. Åh, sjukt god. Och universums lättaste.

Man river bara 500 gram mandelmassa, vispar 4 äggvitor till ett hårt skum och rör samman. Sen breder man ut smeten i önskad form på en långpanna med bakplåtspapper på och skjutsar in i ugen i 150 grader i ca 15 minuter.
Sen vispade jag ädelvisp, en sådan där som blir ganska hård och inte bara fluffig. Och toppade med jordgubbar. Några från egna trädgårdslandet.

Tivoliv

2010-07-28T00:03:00.001+01:00

Kom ihåg var du hörde den först

2010-07-27T22:42:00.000+01:00

Ny regel: Officiell bloggtid varje dag klockan 21.
Men jag vet. Ni tror det när ni ser det.

Till dess, lite Breaking News:
Robyns nya, fantastiska singel Hang with me är från början en Paola-låt. Den är förstås i båda fallen skriven och producerad av Klas Åhlund. När jag intervjuade Robyn för Bon i januari i år fick jag höra ett knippe låtar, varav Hang with me var en av dem. Jag påpekade för Robyn att Paola spelat in en version av den här låten för åtta år sedan, hon blev lite ställd.
Vilken version gillar ni bäst?

ps. Har lagt upp låtarna i två separata inlägg eftersom jag inte lyckats hackra mig till kunskapen om hur man lägger två videor i ett inlägg. A ja.
ps2. Nu borde jag kanske varit lite snabbare på bollen (eftersom jag hade den redan i januari). Det finns redan en wikipedia-post om detta. http://en.wikipedia.org/wiki/Hang_with_Me
Jag tycker hur som helst att det talas alldeles för lite om Stockcity Girl. Vilken godispåse till skiva.

Paola "Hang with Me"

2010-07-27T22:27:00.000+01:00

Och så Robyns:

2010-07-27T22:26:00.000+01:00

You can't hide

2010-05-11T12:47:00.002+01:00

Det är här jag gömmer mig. Bakom O och bakom jobbet på Bon. Jag saknar min blogg och ska försöka skapa en bloggficka i tiden så jag hinner med ett par inlägg i veckan ändå. Just nu är jag hemma och sover och hoppas piggna till. Sover hela kvällen, hela natten, halva dagen. Borde kommit ikapp mig själv snart.

"Innan jag lägger mig måste jag ge mamma minst tre geniala idéer till nya jobbet"

2009-09-14T21:47:00.002+01:00

Bon bons

2009-09-14T08:43:00.003+01:00

Just nu är jag spralligt glad över att jag ska jobba med den här tidningen nästa månad. BON saknar svensk jämförelse, är den enda tidning i landet som vågar vara någonting annat fullt ut, ta kultur, mode och populärkultur på största allvar och ge den sin rättmätiga plats i samhället. Journalistik som tar allt fyra fem steg vidare och alltid lär ut någonting.

Ja, det ska bli en riktig ära.

Taxinge galenskap

2009-09-14T08:17:00.002+01:00

Taxinge slott ligger strax intill Mariefred. Där slår de min kak-tokighet med kanellängder. Diskarna dignar av bakelser, tårtor och lyxkakor. Det är inte lätt att välja, så utflykten kräver sina repriser. Och motionsrundor.

Höstrus

2009-09-14T08:00:00.003+01:00

Hej, idag har jag varit på en makalös utflykt

2009-09-12T16:19:00.001+01:00

Den innehöll typ allt. I överflöd. Men jag hinner inte berätta om den just nu, är på språng mot tapas och cava med familjen. Men i morgon, då blir det frossa i sensommarskogar, konst och kakor.

Min mormors äpplekaka

2009-09-11T18:53:00.003+01:00

Ta till vara på den väldoftande äppelsäsongen. Idag kom mamma och pappa hem till oss. Med sig hade de äpplen från sommarstugan på Orust och ett krav på att få äta min mormors oslagbara äpplekaka.

Bara att dra på förklädet!

Min mormors äppelkaka

6 dl vetemjöl

1 dl strösocker

5 tsk bakpulver

50 g smält smör

3 och 3/4 dl mjölk

Massa skalade och skivade svenska äpplen

Kanel

Ströocker

50-100 g smält smör

Blanda mjöl, bakpulver och socker i en bunke. Rör ned smöret och mjölken, blanda till en smet. Bred ut på en långpanna (eller i två formar som jag gjorde idag). Lägg på rikligt med äppleskivor, kanel och socker. Ringla det smälta smöret över allt. In i ugnen ca 200 grader i 20-30 minuter.

Woooops. Den enklaste och godaste äpplekaka du gjort.

Lovar!

1987

2009-09-10T13:58:00.004+01:00

Lyssnar på Fibes oh Fibes nya. Spontant: ännu mer slick. En långt mer normal skiva än till exempel den första "Still fresh". På gott och ont. Jag gillade den knäppa oumpaoumpa-soulen och det sjukligt frenetiskt pianohamrandet, men detta tredje albumet är ju definitivt mer kommersiellt och behagligt. Dessutom gillar man ju när folk (band) utvecklas.

I helgen måste jag uppsöka skivbutik och inhandla: XX, [ingenting], Theo Jenssen, The pains Of being Pure at Heart och säkert massa mer nytt jag saknar.

Ny grej det där, för mig, att köpa sina egna skivor.

Mew mew

2009-09-10T13:34:00.002+01:00

I en helt annan tid träffade jag ibland en kille.Vi brukade ligga i min säng, där han läste högt ur mina japanska tecknade böcker. Jag har alltid dragits till manga och andra japanteckningar. På senare år har jag såklart upptäckt svenska vardagsskildrare som Mats Jonsson, Liv Strömberg och Sara Granér. Men årets bästa bok står Anna Åhlund för. Det är hon som gjort "Fortfarande konstig stämning men ingen verkar bry sig", som jag skrivit om tidigare. Den är så smärtsam, mittiprick, rolig och dum.

Och ja, just idag tänker jag fasiken bli serietecknare. Jag tecknar inte bra, mer så att säga uttrycksfullt. Och jag tänker mig en form där jag kan göra mina krönikor till teckningar som kompletteras med text, eller tvärtom om man hellre vill.

Japp, jag har kris.

So what? Det gör mig kreativ.

Och roligt knäpp.

090909

2009-09-09T16:28:00.004+01:00

Idag är en fin dag. Min stora skogslängtan förde mig till barr och sten och rönnbär. En festis och kanelbulle med utsikt över sjöar och öar med en lika kantstött arbetsbefriad som jag.

Sedan skynda till stadsfika med norrlandsflicka.

Och så fira att finaste lillasystern blir ganska stor.

Sofo night

2009-09-08T14:04:00.002+01:00

I kväll ska jag hänga med den här nagelns ägare på Skånegatan. Vi har en fin relations-relation, nagelägaren och jag. När vi ses pratar vi nästan uteslutande om relationer av alla olika slag. Jag tror vi kommer börja med ett glas cava på typ Berlin, det vore ju helt fab.

De dansade en sommar

2009-09-08T09:54:00.002+01:00

Lilla O och Jack tog sig en svängom på gräsmattan, som fortfarande var grön.

Arbetsbefriad

2009-09-08T09:17:00.004+01:00

Mina dagar, de som är räknade, bara går och går och snart kommer de fram till dörren. Det gör mig livrädd. Jag borde ta dem till vara. Allra mest oroar jag mig för att jag gör fel som tar dem till vara istället för att spara på dem och arbeta. Spara pengarna.

För varje dag öppnar sig fler möjligheter: jag kan bli vad jag vill. Och för varje dag vill jag någonting nytt. Och för varje nästa dag som kommer förtvivlas jag över uppoffringar som krävs om jag verkligen vill det jag igår visste att jag ville.

I morgon ska jag trampa i skogen. Det är det jag vill helst. Jag hoppas bara inga stora hinder ligger i vägen när i morgon kommer.

(Bild)

Min naturistiska ådra

2009-09-07T14:19:00.004+01:00

Man tänker sitt, tänkte jag när jag gick genom dimman ner mot det svarta, stilla vattnet i natten. Man tänker sitt, ekade i mitt rastlösa huvud när den kalla daggen omslöt mina Converse och gjorde fötterna alldeles kalla. Man tänker sitt, viskade jag och drog ett djupt andetag. Frisk luft, inte ängslig luft full av stresspartiklar.

Man tänker sitt.

Vilken tankeväckare och vilken känsloupplevelse till film . Ett konstverk.

Och jag vill bara åka ifrån stan. Lägga mig under en bädd av mossa, snusa på jorden och glömma allt man måste uppnå.

Till havs med Zlatan

2009-09-07T14:06:00.002+01:00

Helgen gick i kräftans tecken. Niklas, som hade sommarstugan i St Annas skärgård, hade fixat avancerad kräftskiva med tillhörande pop-tipspromenad och båttur. Mitt lag kom tvåa och jag blev påmind om varför jag hatar att tävla. Jag såg en havsörn och en kopparorm, som F:et hävdar var en daggmask (den hade inget huvud, så han kanske hade en poäng). Och jag kände mig som ett miffo när Zlatan gjorde mål och jag var den enda (av tio vuxna) som lugnt stod kvar där mina fötter stod. Miffot var dock glad över den glada partystämning som uppstod efter sportmatchen.

Så här såg kräftorna de andra hade med sig ut.

Så här såg våra, VARMVATTEN-TINADE (big,big, big mistake) ut. De gick inte att äta.

Romantik i kubik

2009-09-07T13:56:00.003+01:00

Jag tycker att om man tycker Stockholm är lite vardag och tråkigt och man vill leva ett intellektuellt, halvbohemiskt och halvchict liv i Paris i stället, så ska man ta sin kärlek på dejt till Bergamott på Hantverkargatan. Och låtsas. Funkar urbra. Personalen pratar svenska på franska, precis som i Hollywoodfilmer där alla ickeamerikaner pratar sitt amerikanska på sitt modersmål, oavsett om de hört talas om USA eller ej.

Kalaspinglan

2009-09-03T15:00:00.002+01:00

Årets flygplanstårta till lilla O blev mer god än vacker. Jag gjorde en klassisk tårtbotten, som jag delade i tre och fyllde med chokladmousse. Det gjorde tårtan hemskt vinglig och skev. När jag sedan täckte den med hallongrädde blev den ännu mer kaosartad. Men den var söt ändå. Jag är mest nöjd med chokladhjärtanen. Jag smälte ljus blockchoklad och spritsade hjärtan på smörpapperklädda tallrikar som sedan ställdes i kylen.Edith satt så snällt och väntade och väntade och väntade på att man skulle få hugga in på festligheterna.

Betagen av träden

2009-09-03T14:44:00.005+01:00

Jag är alldeles betagen i album "East of Eden", som delvis spelats in i Pakistan (!). I går hade Victoria Bergsman releasefest på Strand och framförde (alldeles för få) låtar från albumet. Underbarast är förstås låten "Anna", som en trovärdig källa hävdar handlar om en tjej som heter Anna som kommer från Göteborg.

Ja, du hör ju.

För övrigt tappade jag rösten någonstans där bland vinglas och ansikten från förr.

Ps. Heter det betagen i eller av? Korrdemonen vet kanske?

Att fylla två år och bjuda till kalas

2009-08-30T16:24:00.003+01:00

Lycka. Socker. Prat. Spring. Fiskedamm. Presentpapper. Bebisar. Choklad. Klänningar. Leksaker. Vänner. Sång. Kramar. Hallon. Pippi. Kompisar.

Och sedan somna med nya bilarna i famnen.

Medan du jobbade

2009-08-27T16:49:00.000+01:00

Sussa som en sessa

2009-08-27T09:37:00.004+01:00

Det händer inte mycket. En är sjuk. Sen är den andre det. Eller den tredje. Jag lider allvarlig shopping och socialiserings-brist. Så medan det händer ingenting alls, tänkte jag visa de här tapeterna. De sitter på sovrumsväggen i mamma och pappas sommarhus på Orust. De är alldeles hysteriska men samtidigt totalt rogivande. Jag kan till och med längta efter dem.

Dessvärre är jag rätt ensam om att vilja bevara dem. Men visst är de en keeper?

Längta är också en sysselsättning

2009-08-25T12:18:00.002+01:00

Om en månad kommer den äntligen. Den fristående uppföljaren till en av mina favoritböcker, "Den amerikanska flickan". Releasen har skjutits upp månad för månad i ett år, men nu står det klart och tydligt att boken kommer ut i butik den 29 september.

Till dess läser jag författaren Monica Fagerholms blogg.

Allt jag vill ha

2009-08-24T18:20:00.005+01:00

Jag ligger i sängen och är sjuk och slumrar fram och tillbaka. Ibland spärrar jag upp ögonen i någon slags jobbstress (skaffa jobb- that is). Men mest ligger jag där och tänker på chokladbiskvier. Jag tänker på den lite sega mandelmassabottnen. På chokladkräm från himmelriket och på det ljuvliga knäppet när man sätter tänderna i chokladöverdraget.

Diagnos?

Kakmonster, kanske. Möjligtvis tjockis.

Två år

2009-08-24T11:02:00.002+01:00

Två år har gått sedan jag satt på en trottoarkant i Malaysia med lillasyster bredvid. Två år sedan jag grät av chock och frågade henne: vad ska vi gör nu? Två år sedan allt förändrades, och ändå inte. Två år sedan tre graviditetstest visade samma positiva resultat och jag inte kunde fatta hur jag någonsin skulle kunna äta, andas, prata på samma sätt som innan igen.

Eller nä. Det är ju två år sedan och sju-åtta månader jag snackar om. För två år sedan studsade ett litet varmt skrutt upp på min magen och har sedan dess blivit mer och mer älskad för varje minut. För vissa växer kärleken fram, efter att de bekantat sig med chocken och den nya varelsen. Men jag har känt den där obeskrivligt stora och helt förbehållslösa kärleken sedan sekunden lilla O kom till oss.

Tårtakuten

2009-08-23T16:44:00.002+01:00

Jag drog till akuten i fredags och ligger nu hemma med två sorters antibiotika, massa ont och en extrem trötthet. Värdelös tajming, min lille fyller två underbara år i dag och vi skulle ha stort barnkalas med alla tillbehör. Istället blev det en liten födelsedagsfika med lillens moster och hennes Daniel. Och även om mina storslagna bakplaner får vänta en vecka, var det klart att O skulle ha en tårta på sin födelsedag.

Så jag gjorde ful-tricket. Med köpta tårtbottnar, tinade jordgubbar, marsánkräm, grädde, skivad banan och strössel.

Fint blev det.

Men gott? Tja, O tyckte det iallafall.

Hemma på miiin gata, i staaan

2009-08-20T12:48:00.002+01:00

Där doppar solen penseln i skuggan och målar fönsterbläcket på väggen.

Dagispepp

2009-08-20T11:32:00.003+01:00

Det är andra inskolningsdagen på Myran och O springer ivrigt hela vägen till dagis.

Det kommer nog bli bra, det här.

Samtidigt lyssnar jag på

2009-08-18T13:16:00.003+01:00

Fina Brooklynkvartetten Vivian Girls och gråter girl gruops-tårar över att jag inte hann till Way Out West i tid att se deras spelning.

Självporträtt: Annah Magdalena September

2009-08-18T12:44:00.004+01:00

Nu ska jag gå ut och leta upp ett fint litet magasin jag önskar jag jag köpt när jag hittade det i Berlin för ett par helger sedan. Allt var vackert och inspirerande och det var ett långt reportage om en japansk tecknare. Jag minns inga namn. Note to self: anteckna för guds skull, din hjärna sviker gång på gång!

Hur ska flygplanstårtan se ut i år?

2009-08-18T12:14:00.003+01:00

Förra året när lillen fyllde år gjorde jag den här tårtan. I år vill jag använda samma form. Klart den blivande tvååringen ska ha flygplanstårta. Problemet är att jag inte kan bestämma mig vad jag ska fylla formen med. Förra året gjorde jag en tigerkaka med bananfyllning och kolagrädde, då ville jag göra det enkelt och inte för sött eftersom killen bara fyllde ett och inte hade ätit ett Mariekex ens.

Vad ska jag göra för tårta i år? Snälla, hjälp mig med förslag. Det får inte vara för chokladigt eller så, det är ju ändå en barntårta.

Jag funderar på att färga grädden med hallon, längre än så har jag inte kommit.

Hej, jag har det bra och vädret är fint

2009-08-17T19:16:00.004+01:00

Jag skickar ett vykort från sommaren som gick. För idag skvallrade luften om att träden ska gulna och sommaren alldeles snart kommer vara då.

Jag spenderade mina soliga månader på de mest romantiska platser, med de underbaraste av varelser. Jag åt middagar som slog allt jag tidigare ätit och jag fick se bakverk som fick mig att fnissa. Jag badade nästan varje dag, i farmors baddräkt i hårt material. Kvällarna berusade mig alldeles lagom, bara varm och drömmande.

Ändå stack det i hjärtat, ändå trillade jag halvvägs ned i en grumlig brunn.

Men bara ibland, när jag kom för nära det stora omvälvande sveket som min arbetssituation mynnade ut i just när sommaren skulle starta.

Och nu när sommaren snart är över så sticker det ingenstans. Skulle vara pirrstickningar av spänning inför mitt nya liv som just börjat, då.

Hej nya rutiner, nya vägar, nya tankar, nya dåd. Hej.

Berry Fluff, kallar jag den här skapelsen

2009-08-17T19:12:00.003+01:00

Den här läckra efterrätten blev vi bjudna på i prunkande, lantlig idyll på Österlen i somras. Det var Em och hennes familj som gjort pajskal, med mandelmassa (gissar jag!) och sedan fyllt den med all säsongens bär och vaniljvisp, allt toppat med riven vit choklad. Helt oemotståndligt och lätt att förbereda. Passa på innan bärsäsongen är ett minne blott.

Jag längtar redan way out west igen

2009-08-16T21:58:00.002+01:00

Glöm inte läsa min DN-debut om husmoderstrenden idag

2009-08-16T21:51:00.001+01:00

Mallig

Äppelöga

2009-08-16T21:42:00.002+01:00

På grund av de semesterkilon som placerat sig strax under mina kindben har det varit lite tunnsått på kakbaksfronten på sistonde. Drämmer till med ett härligt äppelkrämsrecept istället. Äpplenas tid är nu. Jag fick mina av våra rara Orustgrannar. Det enda trista var att lille O inte åt en sked av krämen, han tyckte den var skitäcklig. Well, det brtyder ju mer till mig!

Simpel men ruskigt god äppelkräm

Nästan en liter skurna, urkärnade och skalade äpplen

4 dl socker

1/2 dl socker

2 msk potatismjöl

kanel

Koka äpplena mjuka tillsammans med vattnet, kanelen och sockret. Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten. Tillsätt i en tunn stråle, ta av från plattan när det börjar koka. Servera som den är, kall eller varm. Med mjölk eller utan.

Nu blir det gammelsemester igen, karga klippor och Way out west-festival

2009-08-08T14:26:00.003+01:00

Nåt annat än badhotellet i Fredrikshavn

2009-08-07T16:58:00.004+01:00

Badhotellet i Vitemölla är som en svensk gammal idyll i allra högsta klass. Jag ville desperat ha Madicken-skor, parasoll och hatt med stort vitt brette för att matcha hotellet, som byggdes 1913. Det kanske inte syns så bra men utanför fönstret ligger en vit sandstrand. Vi firade F:ets födelsedag med lunch här, men jag vill rågärna återvända med honom och bo i någon av lägenheterna stället har.

Pastel mania

2009-08-07T15:01:00.003+01:00

Här är mitt vackraste förkläde, det har jag fått av fina Lina. Det ska jag ha på mig när jag bakar mina första macarons.

Kräftkvinnan

2009-08-05T15:15:00.002+01:00

Min husligaste vän bland husliga vänner drämde till med spontant kräftkalas i går kväll. Jag har hört att det är farligt att dricka snaps till de röda små krypen, eftersom det alltid, utan undantag, spårar ur fullständigt. Igår drack vi folköl till kräftorna och började fnissa som 12-åriga tjejer på en gravallvarlig kemilektion.

Kräftsmör - är dess verkliga namn egentligen kräftknark? Eller har de börjat fylla folkölen med elefantöl nu igen?

Skoj var det iallafall.

Så spenderar jag mina dagar, i väntan på verkligheten som skall komma

2009-08-05T15:09:00.002+01:00

Man har det löjligt ljuvligt nu. Bor i en badort i stan. Kör två pass bad om dagen och väljer olika platser varje gång. En förmiddag i plaskis och en eftermiddag på Långholmen. En eftermiddag på Lilla Essingen och en kväll på Fredhällsbadet.

En dag, som inte är långt från nu, är det realism i luften igen. Då ska man leva på solstrålarna man samlat under dagar som dessa.

Lika som bär

2009-08-05T15:05:00.004+01:00

Kolla min snygga son har samma frilla som min idol Elly Jackson i La Roux.

En paj som skulle fått Agent Cooper i Twin Peaks att göra rondater

2009-08-02T19:46:00.006+01:00

Smuldeg

175 g rumsvarmt smör

1 1/2 dl strösocker

4 dl vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

Fyllning

5 dl blåbär

1 dl strösocker

1 tsk vaniljsocker

Sätt ugnen på 225 grader.

Smula ihop ingridienserna till smuldegen. Blanda blåbären med sockret. Fördela hälften av smuldegen i botten på en form, tryck ut den upp i kanterna. Lägg på bären och strö resten av smuldegen ovanpå. Grädda i ca 20 minuter. Servera stolt med glass eller hårt vispad vaniljvisp.

(recept från "Sommarens söta")

Blueberry Pie

2009-08-02T11:52:00.003+01:00

I sommar har jag inte bakat annat än pajer. Bärpajer och äppelpajer. Snart är detfödelsedagsdags igen: flygplanstårta, tusen sorters småkakor och säkert något vågat försök till avancerad bakning. Men i dag håller jag mig till sommarbaket och gör en blåbärspaj att ta med till lillasyster i eftermiddag. Kör ett recept från underbara boken "Sommarens söta", en superduperenkel smulpaj.

Baby take a ride on my side

2009-08-01T16:25:00.000+01:00

La famiglia

2009-07-31T20:07:00.004+01:00

Vi har varit en familj i nästan två år nu och har våra egna familjetraditioner. En av de bästa är fredagsmiddagen. Då möter Lilla O och hemmaföräldern upp den som jobbat och så äter vi middag på nån krog i stan. Sedan promenerar vi hem genom kvällen, leker lite i parken innan vi går in och lägger oss som en hög av veckans samlade trötthet i soffan. I dag var vi på La Familgia på Ahlströmergatan.

De hade egen barnmeny.

Massor av pasta.

Och en gäst som var på så gott humör att han visade upp några av sina tricks.

My precious!

2009-07-30T15:49:00.002+01:00

Se här. En skatt.

En alldeles äkta kokbok från ett grannskap hemmafruar under 1950 och 60-talets Amerika. Den har tillhört min farmor. Jag har fått låna den. Och vill bara bläddra, känna över recepten som bakats och plitats ned av hemmafruarnas nytvättade välmålade fingrar.

Vi ska göra stordåd tillsammans du och jag, boken.

Don't ask

2009-07-30T15:39:00.003+01:00

Fråga mig inte varför jag fick för mig att klippa av det som just höll på att bli långt hår. Men idag var jag hos frisören (bästa!) på Sure Baby Yes i Hornstull och fick en frisyr som känns... väldigt Annah 2006.

A well... det växer ju ut igen. Håret mår säker bra.

En shopoholiserad mammas dröm

2009-07-28T11:48:00.002+01:00

Skåda detta ljuvligt amerikanska fordon. Så blir shoppingrundan en fröjd och efterlängtat nöje för både mamma och pojk. Bil-vagnen finns på Varekils livs på Orust, och jag uppmanar härmed Brunogallerian, Åhléns, PUB och Souk att genast inhandla (den hemskt fula, men det kan inte hjälpas) uppfinningen.

Mad Men-mig, Mad Men-du

2009-07-28T11:07:00.003+01:00

Det är bara ett par veckor kvar tills tredje säsongen av världens snyggaste tv-serie "Mad Men" börjar visas på amerikansk tv. Tills dess får man hålla till godo med de här två typerna. Det är F och jag som Mad Men-karaktärer. Annah Belle döper jag Mad men-mig till. Han får heta Freddy.

Ps. Det bidde ingen Broder Daniel-film i går. Det bidde Babylon och Debaser och rosé och timtals prat om småttisar och framtidsdrömmar.

The sky was always tangerine

2009-07-27T16:30:00.002+01:00

Nu kilar jag till Medis för att kolla in BD-filmen med min mesta indiekompis AK. En gång i tiden hade hon och jag en klubb som hette Många Färger, på Mondo (nu Debaser Medis). Då spelade vi en och annan BD-låt.

Desto fler spelades det åren innan Många Färger.

Och desto fler tjut gav jag ifrån mig på bandets avskedsspelning på Way Out West förra året. Får se hur det blir med den saken i en biosalong.

So-long!

Och en dag, men inte denna, ska jag berätta om min Österlensemester

2009-07-27T11:54:00.000+01:00

Du är så söt

2009-07-27T11:52:00.001+01:00

Är inte det här den perfekta pralinen?

Min lilla krabba är på västkustsemester

2009-07-27T11:43:00.002+01:00

Och han finner sig som maneten i Kattegatt.

Annat är det med hans stackars mor, vars hjärta ymnigt blöder av längtan.

Pale blue eyes

2009-07-27T11:33:00.002+01:00

Hemma hos mig är det alldeles tyst. Här finns bara jag och mitt trassliga huvud som måste knytas upp. Jag strukturerar och försöker lägga varje tråd för sig. Jag har inget jobb längre. Jag måste skaffa mig ett. Men först måste jag reda ut alla knutarna i huvudet så jag vet vilket jobb det är jag ska skaffa mig.

I helgen var jag och fina F i Berlin, där fanns ett litet fik som såg precis ut som den lilla kakbutik jag vill öppna när jag blir gammal. Pastell, blommor, tantromantiskt och bara fina bakverk. Men nu är det inte kakfik jag ska planera, utan journalistik.

Ryssvärme, ryssvärme, kom

2009-07-09T19:22:00.006+01:00

Nu drar jag på helt omodern och internetbefriad ferie, så kallad gammelsemester.

Självklart klädd i farmors baddräkt.

Tragedin är den högsta konstformen

2009-07-08T22:07:00.002+01:00

Det säger Joyce Carol Oates. Jag säger ja, men utan en stor dos skönhet är den ingenting värd.

I'm in love with a fairytale

2009-07-07T21:11:00.003+01:00

Biljetterna sålde slut på mindre än 48 timmar. Det var ingen rockkonsert - det var ett författarsamtal med Joyce Carol Oates. Och jag var där!

På kulturhuset tidigare i kväll.

Det är i år 50 år sedan JCO fick sin första text publicerad. Hon hade vunnit en tävling och kunde inte tro att det var sant, så hon berättade det inte för någon förrän efter ett par dagar.

- Det har gått 50 år, men för mig känns det som fem sekunder. Och jag kan fortfarande inte förstå att jag fått så många böcker publicerade, säger hon.

Nyligen gavs hennes redigerade dagboksanteckningar ut i "The journal of Joyce Carol Oates 1973-1982", jag har inte läst dem. Och enligt författaren själv är det ingen bok man sträckläser.

- Jag har då inte läst hela, ingen människa kan väl göra det? Det står en del pinsamma saker i boken. Jag menar, ibland handlar hela anteckningen om vad jag lagade till middag.

Dagboksskrivandet startade när JCO bodde i ett mörkt och regntungt London och led av svår hemlängtan. Ensamhet är enligt JCO grunden till all konst. Och ett helt hav från sina rötter började hon skriva sig nära sitt eget inre.

- När jag läser det nu inser jag att jag oroar mig för precis samma saker, det är samma tankar som tänks, 30 år senare.

Det första jag läste av den 71-åriga författaren var hennes bestseller "Blonde". Det var sommaren 2002, om jag inte minns fel, och jag var helt knäckt hela den sommaren. Jag kunde knappt äta eller ha roligt som en normal 22-åring, för allt som Norma Jean Baker i boken gick igenom- det gjorde jag till mina problem, jag gick också igenom dem. Så kändes det åtminstone och jag fick en ny idol. Sedan dess har jag läst ytterligare fyra, fem böcker och har ännu fler på vänt. Det är inte svårt att förstå hur JCO kunde drabbas av Marilyn Monroes tragiska liv och öde. Och det är inte svårt att engagera en läsare i hennes liv. Men sättet JCO ser människan Norma Jean... det är som om hon ger flickan livet tillbaka i den upprättelse hon aldrig fick i verkliga livet.

- Och hon borde ha stannat i New York, med Arthur Miller. Hon hade en ny karriär på gång där, på Manhattans teaterscener, men hon valde pengarna som Hollywood lockade med. Hon var fruktansvärt deprimerad, efter ett missfall, och lyckades aldrig göra rollerna på filmen så käckt som innan. Om hon inte farit, om hon stannat i New York - då hade hon levt idag.

Ååå. Kvällen var gudomlig. JCO pratade som om hon vore i min ålder. Hon var kvick, rolig, spontan, smart och intellektuell. Under två timmar avhandlades många fler av hennes böcker, hennes skrivrutiner, hennes pjäser, uppväxt, och roll som (nästan) ensam kvinna bland alfahannar som Norman Mailer för ett par decennier sedan.

Jag fick en intim stund med en idol i kväll.

Jag är alldeles upprymd. Uppfylld av kreativitet som jag ska släppa ut.

Banne mig, det ska jag.

Solsken till frukost

2009-07-07T07:46:00.002+01:00

Man får hitta olika sätt att äta dem på, jordgubbarna.

I morse drack vi dem i sugrör. Bara banan och jordgubbar, ihopmixade. Enklare blir det inte.

Knappast godare heller.

I love Wijnjas

2009-07-06T21:26:00.003+01:00

Hör upp.

Här kommer mitt allra bästa tips för stockholmare.

Bergsgatan 24.

Gå dit. Följ lukten, ner i källaren. Wijnjas grosshandel är stans bästa bevarade hemlighet. Här finns ostar, choklad, kex, korv, olivolja, oliver, marmelad och allt annat som är gott till superlåga priser. Det känns som om man är i Frankrike, och inte på Kungsholmen.

Vi har festat ostar som aldrig förr i kväll.

Nu har jag ont i magen.

Kvällen spenderade jag på Grey Gardens

2009-07-06T18:10:00.003+01:00

Bröderna Maysles dokuemntärfilm från 1975 om mor och dotter Edith Bouvier (Big och little Edie) är en klassiker, en aldrig sinande citatkälla, ett lika tragiskt som komiskt och varmt stycke film, en av världens största modeinspiration, en skatt som går att se hur många gånger som helst.

I fredags var jag ensam hemma och passade på att kolla filmatiseringen om Big Edie och Little Edies liv. Drew Barrymore gjorde en porträttlik och gripande tolkning av Little E och jag älskade att mumsa det visuella i filmen varje minut. Tyvärr är stora delar direkta delar ut dokumentären, vilket blir lite märkligt. Den filmen finns ju redan och är omöjlig att överträffa. Jag hade hellre sett fler förklaringar till hur mor och dotter lyckades avskärma sig så totalt från den verkliga omvärlden att de inte såg hur det vackra hemmet förvandlades till ett slum av döda djur, matrester och dyra klänningar.

Nu väntar jag bara på att snubbla över en liknande historia, som finns därute och bara väntar på att bli berättad, så jag kan påbörja arbetet med min egen konstnärliga dokumentärfilm.

Yay!

Arbetsbefriad är inte så dumt när allt kommer omkring

2009-07-06T17:59:00.002+01:00

Young modern love

2009-07-06T10:28:00.002+01:00

All you need is isbergssallad

2009-07-03T19:08:00.003+01:00

Sommaren är överlägsen på alla sätt. Bortsett från strandliv, långsamma promenader hem i natten som är alldeles ljus och luktar av smultronjasmin, alla glada fejs och snygga klänningar gillar jag maten. Eller kanske mer det faktum att man inte anser sig behöva mer än en härlig sallad eller några salta skaldjur för att bli mätt och lycklig. Isbergssallad, ISBERGSALLAD! har magen ropat den här veckan. Mumlat om jordgubbar ibland, men i övrigt: knäpp tyst.

Förra veckan lagade mitt härliga F de här tomaterna. Ska se till att han gör om det i, säg, morgon. Tomaterna (som för övrigt är helt ljuvligt solmogna just nu) är ugnsbakade och fyllda med en röra av räkor, chili, sardeller, oliver, citron och olja.

Så himla fin

2009-07-01T19:05:00.001+01:00

"Slick chicks and tough mamas".

I vårt vardagsrumsfönster.

We´ll be a hurricane

2009-07-01T15:56:00.005+01:00

Dag två på Where The Action Is-festivalen, för ett par veckor sedan, regnade bort. Det var sorgligt att se alla glada festivaldrömmar förvandlas till blöta sloköron. Men det fanns en solstråle.

Asha Ali.

Tillbaka, efter mammaledighet, exil på Gotland och med ännu ett krashat förhållande i bagaget. Jag blev alldeles tagen av hennes uppebarelse där på miniscenen i regnstormen. Hon öste bättre än någon Moneybrother-aktig kollega någonsin kunnat drömma om. Anfådd, stark, cool, känslig och sårbar på samma gång. Jag blev så svag, och varm under regnrocken, att jag skrev en krönika om det.

Nu har jag fått skivan, som kommer först i höst. "Hurricane" är bredare än Alis mer klassiskt singer-songwriterorienterade debutalbum, som jag håller som ett av de allra starkaste svenska debuterna någonsin. "Hurricane" är soulballader, Regina Spektor-pop och andra inslag av det bästa från 70 och 80-talet. Ja, och så söta 50-tals-pärlan "My new man" (kanske den heter)!

Hur som helst. Jag vill nog bara säga att även hösten bär någonting gott med sig. Något mer än Fleetwood Mac-konserten och alla tusen kakor jag ska baka då.

Det blir Asha Ali-hösten.

Den självklara sommartårtan

2009-07-01T06:49:00.003+01:00

Jag har aldrig bakat en pavlova. Men har varit på gång ett tag och blev hemskt sugen efter att ha varit hemma hos Henric i Vallentuna, där hans fru Karin ställt till med tårtfest.

Man kan gärna, som hon, göra den i långpanna. Man kan också blanda i choklad i marängen.

Pavlovatårta

Ingridienser:

4 äggvitor

1 tsk ättiksprit

2 dl socker

1 tsk vaniljsocker

1 tsk majsstärkelse

Garnering:

Vispgrädde

Bär

Choklad

Ugnen 150 grader.

Börja med att vispa äggvitorna till ett hårt skum. Tillsätt ättiskspriten. Blanda socker, vaniljsocker och majsstärkelse separat och vänd sedan ner det i smeten. Rör bara försiktigt. Bred ut allt i en form med löstagbar kant. Grädda på galler i nedre delen av ugnen i cirka 1 timme och en kvart. När bottnen kallnat, lossa försiktigt på kanterna på formen.

På med grädden och ös över bär, gärna jordgubbar i dessa dagar. Riv choklad över allt.

Mmmmmmm.

It was two years ago today

2009-06-28T12:11:00.002+01:00

Då såg jag ut så här. I väntans tider. Det var också den tiden man fortfarande kunde utnyttja de underbara klipporna vid Fredhällsbadet. Nu är det mest plaskisen i parken som gäller.

Aaaaah. Semester.

2009-06-27T21:20:00.000+01:00

Övning ger färdighet. Måste öva lite till.

2009-06-27T21:14:00.002+01:00

Långholmsbad. Och Långholmsglass.

O började med en jordgubbspinne.

Fortsatte med Calippo.

Men hur han än gjorde slutade det på samma sätt.

Vi skulle tacka av de som skulle sluta, men det visade sig vara alla

2009-06-27T20:10:00.004+01:00

Gardenparty hos H i Vallentuna.

En före detta chef.

Före detta reporterkollegor.

En tupp som är elak och inte har nåt namn, men vars pappa var snäll, men nu är han död.

Underbar trädgård.

Underbar tårta (som jag återkommer till!) och underbar före detta kollega.

Henkes son Aron visade mig och Adrian hur man gör tricks på studsmattan. Jag fick träningsvärk i armarna. Något säger mig att jag inte är vältränad.

Och när solen började gå ned slöt sig Adrian slutligen till Cityreportertrenden rosett i håret.

Jag nämnde en darling som är lik min egen Bullen - låt mig presentera Pablo, 13 veckor

2009-06-27T20:07:00.001+01:00

Pablos stolte husse Henric Tiselius.

Recap- senaste veckan, den konstigaste i mitt arbetsliv

2009-06-27T19:59:00.004+01:00

I nästan sju år har jag arbetat på tidningen City. Jag började där två veckor innan första numret firades av en Thorbjörn Larsson (nu chefredaktör på DN) som stod på bordet och skålade i champagne. Jag var nyss fyllda 22 år. Nöjessidorna alldeles tomma. Jag har växt upp på City. City har växt till sig med mig. Jag har min älskade familj tack vare City. Men nu är det helt slut. Hela redaktionen har sagts upp. Jag ska tillbaka på måndag, bara för att städa, skriva på papper, samla i hop kontakter. Och försöka förstå att de där knallröda lokalerna inte längre är min vardag.

Jag har varit fullständigt förkrossad, eftersom jag anser mig ha blivit obegripligt illa behandlad. Tidningen ska leva kvar. Med en helt ny redaktion. Det är så dumt att jag inte ens orkar gå in på det.

Nu ska jag vara ledig och komma på vad jag ska bli av härnäst. Och nu när tårarna torkat, känns det fantastiskt spännande.

Jag kan bli vad jag vill.

Det kan vara svårt att förstå

2009-06-27T19:54:00.002+01:00

Men denna underliga duo är två tredjedelar av Citys fackstyrelsetrio, som nu avslutat förhandlingarna med arbetsgivaren, och klämt fram så många extra månadslöner det bara gick.

Sonny feeling

2009-06-23T20:22:00.001+01:00

En låt på Wilcos nya fantastiska. Och en förträfflig feeling jag är nära bekant med.

En tisdagstanke

2009-06-23T09:32:00.003+01:00

Jag tycker den här Jack Peñate-låten påminner mycket om Nottees "Young modern life".

Jag älskar dem båda, dyrt och heligt.

En ny erfarenhet

2009-06-22T21:14:00.001+01:00

Idag har jag fått sparken.

Men mig sparkar man inte så lätt på.

Bakläxa

2009-06-19T20:44:00.002+01:00

Att man är bak-fantast betyder inte att man är en perfekt bakfantast.

I dag är jag en rätt misslyckad sådan. Ställde till bakfest i morse, då jag skulle göra Leila Lindholms sockerkaka med rabarber och jordgubbar, läckert mejslad i ros-bakformen jag fick av Tara. Men det var visst inte bara att göra en dubbel sats, som jag förmodat. Kak-jävlen stod i ugnen i två timmar och kom ut alldeles bränd och ful. Ingenting jag kunde ta med mig till midsommarfirandet. Fick nöja mig med att paketera fyra muffins, som jag gjorde av smeten som blev över, lite rosa och piffigt och ge till lilla Lykke, som vi skulle hem till.

A ja.

När vi kom hem skar jag upp kakan och pimpade den med färska jordgubbar och då visade det sig att den var GUDOMLIG.

Och här kommer läxan: "Man kan inte bara dubbla ett kakrecept och tro att det ska ta ett par minuter mer i ugnen."

En midsommarlunchs dröm

2009-06-19T20:32:00.003+01:00

Så kan det vara att arbeta som nöjesreporter, vissa dagar om året

2009-06-19T20:14:00.004+01:00

Det kan vara konferens i skärgården. Då antecknas flitigt...

En fet nöjesredaktion, bestående av följande sköningar: Po.

Bossen.

Sweet Carina.

och undertecknad.

Efter att vi enas om ett gäng briljanta idéer dricker vi spritzers och äter ljuvliga måltider.

Sen åker vi hem igen.

Typ så.

Vad gjorde jag hela dagarna innan de här två bestämde sig för att vara min familj? Jag kan inte komma ihåg.

2009-06-14T19:37:00.003+01:00

Men tråkigt måste det ha varit. Nu när de är på resande fot vet jag inte vad jag ska göra. Går omkring här och går och står och sitter. Måtte det blir måndag snart, så man får jobba lite åtminstone.

Någon fick visst nog

2009-06-14T16:56:00.001+01:00

My sweet little pet

2009-06-14T16:05:00.002+01:00

Henrik på mitt jobb har fått en bulldog, en riktig en, som heter Pablo. Men jag har en i tyg som heter Bullen och han sover med mig varje natt.

Om ni undrar var jag är så är är det där the action is

2009-06-13T11:34:00.002+01:00

Man kan läsa mina rykande färska recensionsalster på Citys sajt.

Farmor var en riktig Majorna-tös och farfar en riktig Majorna-pojk

2009-06-10T18:09:00.002+01:00

Bilden tog de, nyförlovade, i en fotoautomat på Liseberg. Nu hänger den, uppförstorad, på min vägg. Jag gjorde en likadan till Lillasyster.

Äppelöga

2009-06-07T21:43:00.002+01:00

Anna Järvinen invigde Parkteatern 2009 i Vita Bergsparken i kväll. Ska man se en artist i brandgult solljus i en friluftsteater, med sitt barn i släptåg, är det Anna Järvinen. Ljudet försvann längs med trädtopparna, och spelningen var ganska ojämn. Men när Anna Järvinen glimrar till slår det blixtar i hjärtat.

O, lilla O, satt som ett ljus hela spelningen och applåderade varje låt. Han skaffade sig även två nya Kristoffrar till kompisar, de hade picknick på bänken tillsammans.

Den ende i Beach Boys som verkligen kunde surfa

2009-06-07T12:15:00.004+01:00

Jag fick Dennis Wilsons dubbelcd från 1977 av Hokeman i födelsedagspresent. Och alltså, jag vill bara ta mitt pick och pack och flytta till Kalifornien. Eller åtminstone gifta mig där. Och F:et ska ha ansiktet övervuxet av skägg.

Nä, nu tar vi på prinsess-skorna och går och röstar

2009-06-07T11:20:00.000+01:00

Jo alltså eh..

2009-06-07T11:12:00.002+01:00

Man kan ju tro att det bara var jag och alla de där kakorna på discot. Men det kom faktiskt folk efter att bilderna tagits. Fast jag var så upptagen av att firas och mysa med alla vänner, så jag glömde helt att fota tillställningen. Men på den här underbara bilden, som jag snott av Erika (var tvungen Erika!) kan man faktiskt skymta iallafall ett par ben på någon.

Bevis, liksom. Jag HAR vänner.

Oh, vilket party! Och det var mitt.

2009-06-06T19:48:00.004+01:00

Birthday kid

2009-06-06T19:44:00.002+01:00

Igår fyllde jag år. Jag fick väldans många presenter. Det kändes som en blandning av att fylla fem och 30 år. Tack kära fina vänner.

Förutom allt detta fick jag en rosa stickad sjömansklänning (åh), en weekendresa till Berlin (AAAAAAAA) och en bedårande kakbok (av världens BÄSTA storasyster, inte min, men F:ets).

För ett år sedan

2009-06-04T20:54:00.003+01:00

För ett år sedan såg min lilleplutt ut såhär. Kort i rocken, får man väl säga. Men fasligt söt, som alltid. Hans pappa skulle samma dag åka till Österrike och Schweiz för att bevaka nåt jag tror de kallar fotbolls-VM, och vara borta från oss i två veckor. Jag minns allt, för jag var den enda svensken som jublade över Rysslands oväntade framgång, och hela tiden hoppades att Sverige inte skulle ta sig vidare från gruppspelen. Om inte, skulle O:ets pappa komma hem igen. Hem till midsommar. Och det gjorde han, midsommarafton firade vi som en lycklig, återförenad familj på den lokala lekparken.

Och innan O:ets pappa åkte firade vi min födelsedag i förskott och jag fick tidernas finaste sommarklänning.

På min 28-årsdag åt jag, O och pappa lunch på Kafé Hängmattan och funderade på att ta en sväng förbi Farmor på sjukhuset. Hon hade plötsligt hamnat där och satt oss alla i chock med diagnosen cancer. Pappa och jag räknade ut att vi inte skulle hinna, för vi skulle laga middag och han hade nog lite jobb att göra också, och jag var kanske lite seg.

Men när jag och lillasyster och O promenerade mot sjukhuset genom Slottskogen dagen därpå hade Farmor redan sjuknat in såpass att hon aldrig blev frisk igen. Hon vaknade inte ens någon gång igen. O och jag satt bredvid henne. Hjärtat fladdrade under sjukhussärken och det enda jag verkligen, verkligen kände igen som min farmor var guldlänken om handleden, och hennes vackra ring med den blå stenen. O klappade med sin lilla hand på hennes tunna arm. Och jag kommer alltid banna mig för att jag inte åkte till farmor på min födelsedag, då hon fortfarande fanns.

Kakverkstan

2009-06-03T22:25:00.004+01:00

Japp, det är stordåd på gång i kakverkstan. Tre sorters kakor tog hela kvällen och all jobbrelaterad stress ifrån mig.

Själva Bruce Springsteen skulle ställa in konserten på Stadion på fredag om han bara visste vilka magnifika biskvier det bjuds på hemma hos en viss 29-åring just då.