Dagispepp

Det är andra inskolningsdagen på Myran och O springer ivrigt hela vägen till dagis.

Det kommer nog bli bra, det här.

Samtidigt lyssnar jag på

Fina Brooklynkvartetten Vivian Girls och gråter girl gruops-tårar över att jag inte hann till Way Out West i tid att se deras spelning.

Självporträtt: Annah Magdalena September

Nu ska jag gå ut och leta upp ett fint litet magasin jag önskar jag jag köpt när jag hittade det i Berlin för ett par helger sedan. Allt var vackert och inspirerande och det var ett långt reportage om en japansk tecknare. Jag minns inga namn. Note to self: anteckna för guds skull, din hjärna sviker gång på gång!

Hur ska flygplanstårtan se ut i år?

Förra året när lillen fyllde år gjorde jag den här tårtan. I år vill jag använda samma form. Klart den blivande tvååringen ska ha flygplanstårta. Problemet är att jag inte kan bestämma mig vad jag ska fylla formen med. Förra året gjorde jag en tigerkaka med bananfyllning och kolagrädde, då ville jag göra det enkelt och inte för sött eftersom killen bara fyllde ett och inte hade ätit ett Mariekex ens.

Vad ska jag göra för tårta i år? Snälla, hjälp mig med förslag. Det får inte vara för chokladigt eller så, det är ju ändå en barntårta.

Jag funderar på att färga grädden med hallon, längre än så har jag inte kommit.

Hej, jag har det bra och vädret är fint

Jag skickar ett vykort från sommaren som gick. För idag skvallrade luften om att träden ska gulna och sommaren alldeles snart kommer vara då.

Jag spenderade mina soliga månader på de mest romantiska platser, med de underbaraste av varelser. Jag åt middagar som slog allt jag tidigare ätit och jag fick se bakverk som fick mig att fnissa. Jag badade nästan varje dag, i farmors baddräkt i hårt material. Kvällarna berusade mig alldeles lagom, bara varm och drömmande.

Ändå stack det i hjärtat, ändå trillade jag halvvägs ned i en grumlig brunn.

Men bara ibland, när jag kom för nära det stora omvälvande sveket som min arbetssituation mynnade ut i just när sommaren skulle starta.

Och nu när sommaren snart är över så sticker det ingenstans. Skulle vara pirrstickningar av spänning inför mitt nya liv som just börjat, då.

Hej nya rutiner, nya vägar, nya tankar, nya dåd. Hej.

Berry Fluff, kallar jag den här skapelsen

Den här läckra efterrätten blev vi bjudna på i prunkande, lantlig idyll på Österlen i somras. Det var Em och hennes familj som gjort pajskal, med mandelmassa (gissar jag!) och sedan fyllt den med all säsongens bär och vaniljvisp, allt toppat med riven vit choklad. Helt oemotståndligt och lätt att förbereda. Passa på innan bärsäsongen är ett minne blott.

Jag längtar redan way out west igen

Glöm inte läsa min DN-debut om husmoderstrenden idag

Mallig

Äppelöga

På grund av de semesterkilon som placerat sig strax under mina kindben har det varit lite tunnsått på kakbaksfronten på sistonde. Drämmer till med ett härligt äppelkrämsrecept istället. Äpplenas tid är nu. Jag fick mina av våra rara Orustgrannar. Det enda trista var att lille O inte åt en sked av krämen, han tyckte den var skitäcklig. Well, det brtyder ju mer till mig!

Simpel men ruskigt god äppelkräm

Nästan en liter skurna, urkärnade och skalade äpplen

4 dl socker

1/2 dl socker

2 msk potatismjöl

kanel

Koka äpplena mjuka tillsammans med vattnet, kanelen och sockret. Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten. Tillsätt i en tunn stråle, ta av från plattan när det börjar koka. Servera som den är, kall eller varm. Med mjölk eller utan.

Nu blir det gammelsemester igen, karga klippor och Way out west-festival

Nåt annat än badhotellet i Fredrikshavn

Badhotellet i Vitemölla är som en svensk gammal idyll i allra högsta klass. Jag ville desperat ha Madicken-skor, parasoll och hatt med stort vitt brette för att matcha hotellet, som byggdes 1913. Det kanske inte syns så bra men utanför fönstret ligger en vit sandstrand. Vi firade F:ets födelsedag med lunch här, men jag vill rågärna återvända med honom och bo i någon av lägenheterna stället har.

Pastel mania

Här är mitt vackraste förkläde, det har jag fått av fina Lina. Det ska jag ha på mig när jag bakar mina första macarons.

Kräftkvinnan

Min husligaste vän bland husliga vänner drämde till med spontant kräftkalas i går kväll. Jag har hört att det är farligt att dricka snaps till de röda små krypen, eftersom det alltid, utan undantag, spårar ur fullständigt. Igår drack vi folköl till kräftorna och började fnissa som 12-åriga tjejer på en gravallvarlig kemilektion.

Kräftsmör - är dess verkliga namn egentligen kräftknark? Eller har de börjat fylla folkölen med elefantöl nu igen?

Skoj var det iallafall.

Så spenderar jag mina dagar, i väntan på verkligheten som skall komma

Man har det löjligt ljuvligt nu. Bor i en badort i stan. Kör två pass bad om dagen och väljer olika platser varje gång. En förmiddag i plaskis och en eftermiddag på Långholmen. En eftermiddag på Lilla Essingen och en kväll på Fredhällsbadet.

En dag, som inte är långt från nu, är det realism i luften igen. Då ska man leva på solstrålarna man samlat under dagar som dessa.

Lika som bär

Kolla min snygga son har samma frilla som min idol Elly Jackson i La Roux.

En paj som skulle fått Agent Cooper i Twin Peaks att göra rondater

Smuldeg

175 g rumsvarmt smör

1 1/2 dl strösocker

4 dl vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

Fyllning

5 dl blåbär

1 dl strösocker

1 tsk vaniljsocker

Sätt ugnen på 225 grader.

Smula ihop ingridienserna till smuldegen. Blanda blåbären med sockret. Fördela hälften av smuldegen i botten på en form, tryck ut den upp i kanterna. Lägg på bären och strö resten av smuldegen ovanpå. Grädda i ca 20 minuter. Servera stolt med glass eller hårt vispad vaniljvisp.

(recept från "Sommarens söta")

Blueberry Pie

I sommar har jag inte bakat annat än pajer. Bärpajer och äppelpajer. Snart är detfödelsedagsdags igen: flygplanstårta, tusen sorters småkakor och säkert något vågat försök till avancerad bakning. Men i dag håller jag mig till sommarbaket och gör en blåbärspaj att ta med till lillasyster i eftermiddag. Kör ett recept från underbara boken "Sommarens söta", en superduperenkel smulpaj.

Baby take a ride on my side

La famiglia

Vi har varit en familj i nästan två år nu och har våra egna familjetraditioner. En av de bästa är fredagsmiddagen. Då möter Lilla O och hemmaföräldern upp den som jobbat och så äter vi middag på nån krog i stan. Sedan promenerar vi hem genom kvällen, leker lite i parken innan vi går in och lägger oss som en hög av veckans samlade trötthet i soffan. I dag var vi på La Familgia på Ahlströmergatan.

De hade egen barnmeny.

Massor av pasta.

Och en gäst som var på så gott humör att han visade upp några av sina tricks.

My precious!

Se här. En skatt.

En alldeles äkta kokbok från ett grannskap hemmafruar under 1950 och 60-talets Amerika. Den har tillhört min farmor. Jag har fått låna den. Och vill bara bläddra, känna över recepten som bakats och plitats ned av hemmafruarnas nytvättade välmålade fingrar.

Vi ska göra stordåd tillsammans du och jag, boken.