Sånt som bara händer mig. Det är att jämt och ständigt pricka in de dagar det är stängt. Spelar egentligen ingen roll vad det är, men det ska gärna ligga en liten ansträngning bakom proceduren att sig dit. Idag drog jag och lill till Öppna förskolan i kungsholmens församling, skitbra ställe, stort och väldigt snällt (fast jag är jätterädd att de en dag surt ska slänga ut mig eftersom jag inte ens är med i Svenska Kyrkan). När vi kom dit satt en lapp på dörren att det var stängt. Okejdå, tänkte jag och promenerade till Rum för barn på Kulturhuset istället. Där var det KÖ. Sju barnvagnar före. En ut en in.
Vi gick till Stockholms svar på Central park -Humlegården– och deras gigantiska parklek istället. Det var helt förtjusande. Fyra avdelningar alla utomhusleksaker som finns, korvgrillning, ett virrvarr av barn i alla storlekar och ett tåg som lill lekte i hela vistelsen.
Men jag fattar bara inte hur Östermalmsmammorna kan klä sig, och sina små, så propert och så tunt. Morsorna struttar runt i snyggt skurna kappor, nylonstrumpor och högklackat. I geggamojjan. I den nollgradiga geggamojjan. Och barnen har nån liten ullrock och dyra mössor. O har overall från topp till tå och är en sandhög när vi kommer hem och geggan torkat. Jag fryser och förbannar mig själv att jag inte köpt en snygg tajt overall med hög midja än. Och då har jag ändå verkligen mammakittat upp mig i vinterjacka, mössa över öronen, vantar, byxor och fotriktiga skor.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar