My first ice-cream

DN hör bön

DN Söndag har i dag ett uppslag under rubriken "Rosa drömmar" med fyra recept på kakor och drinkar – helt i min smak. De här hallon/citron-biskvierna med vit choklad är ju givna.

Älskar DN Söndag.

Det gör jag.

Skoskav

En liten, liten nagel, som skaver mot den lilla, lilla tån.

Nu vill jag att varje minut ska vara dubbelt så lång

När man jobbar heltid. När man går ut och äter och testar stans nya uteserveringar i veckan. Och när man åker på partyresa med sina kompisar på helgen. Då går man runt med en tung sten av längtan i magen. 

Den här helgen ska jag bara vara med min familj. Det är det jag gör allra, allra helst. De är så fina att jag får ont i magen av för högt kärlekstryck. 

(Alltid är det nåt som ömmar i kistan.)

F spräckte sina nya chinos, MITT I GRENEN, när han skulle klättra upp i ett träd. Därmed har han spräckt alla byxor han äger. Kanske dags att dela upp dem i lekbrallor och flanerabyxer?

Jag blev fräknig och trött av sol och lek. Lika bra att sitta inne och äta smågodis.

Tårtakuten

Jag har Annahdisco om en vecka och lider nu av svårt tårtångest. Jag vill baka dem alla, och har väl egentligen inget emot ett party med 10 olika tårtor. Men tiden! Den är finns som bekant inte riktigt i överflöd. Jag är öppen för alla vackra tårtförslag, och tar tacksamt emot tips som kan hjälpa mig bli av med våndan.

Jag tänker mig:

Ros

Mums

Sweet

Choklad

Jordgubb

Fina figurer

Vanilj

Annorlunda

Mamma fick följa med till ridskolan, vi reste 20 år tillbaka i tiden

Försökte lära mig det här med självutlösare, men lärde mig mer om poserande

24 h en vecka senare...

Nu är det snart 168 timmar sedan det var 24 timmar Växjö. Vi fikade på nymodigheten Kaffebar och fotograferade varandra.

Sen gick vi hem till Emmas nya, stora, fina lägenhet och drack cava med tillhörande jordgubbar.

Solgårdenandnan var total.

Efter dans till "Mon amour" på enda popklubben i stan fortsatte nostalgifesten hemma hos Em. Den fortsatte till solen gick upp.

Nä nu måste jag gå och knyta mig, en arbetsvecka är ju avverkad

Och dessutom har den varit så späckad att jag ställt in en skivspelning med världens bästa djparter in crime på en Jacob Hellman-hyllningskväll. Det säger väl egentligen allt.

Skepp ohoj!

Nu kryssar jag till den lilla staden i landets tätaste skogsparti (typ), Växjö. Jag och mina vänner Em och Hoke har en tradition som heter 24 h. Det innebär att vi ses hemma hos någon av oss i 24 timmar, under hårt planerat schema. Förra året var det mayhem på Debaser Malmö som gällde. Nu är det alltså Emmas nya lya i Växjö city som lockar. Jag hoppas få besöka Kafé Deluxe, ett av landets bästa uteställen. Litet, retroinrett och väldigt mycket pop. 

Och så har de hamburgerbuffé!

(bild)

Cookie heaven

Blå Dörren på Djurgården är nästan löjligt idylliskt. Och de har så många hembakta, delikata kakor att det inte går att välja. 

Nä, det går faktiskt inte att välja. Så jag tog... ingen. (Det måste varit därför jag blev så här blek.)

Flower power

Denna vackra och sagolikt väldoftande tvål fick jag av min svärmor idag. (Borde ju såklart varit hon som fick en present av mig, eftersom hon passat lillen hela veckan...) Ända sedan jag var i Tunisien som åttaåring, och blev påprackad en bukett av denna ljuvliga blomma, har jag älskat jasmin. Åh.

Doogybag?

Upsnappat: Fyndiga (?) Sturegården på Djurgården har en meny specialutformad för Paris Hiltons ögonstenar.

Dagen strålade, vi med

Mors lilla lathund

Nog för att jag försöker vara husmödrarnas husmoder då och då när jag drar på mi förklädet och bakar skiten ur mig själv. Men när det kommer till allt annat som har med hus och hem att göra är jag helt hopplös. Disable to städa syndrome, kallar jag det. I går lade jag fram förslaget att jag och mitt F skulle ha arbetsfördelningen: Jag plockar fram, han plockar undan. Men han gick tyvärr inte på den lätte.

Idag när jag kom hem var fönstren tvättade, liksom golvet i hela lägenheten. Yes, O:ets farmor är en husmor-for real. Back in the days hushöll hon ett helt Folkets hus alldeles ensam. Eller nej, hon hade ju en bebis att ta hand om samtidigt...

Hon måste vara fascinerad över  av att det finns någon som är så dålig på städning som jag.

Anyway, hon är här eftersom jag börjat jobba och F inte börjat sin pappaledighet än. 

På jobbet har jag:

1) Intervjuat Moneybrother och Markus Krunegård tillsammans. En av dem dominerade pratet, kan man säga.

2) Varit på en författarkväll med Siri Hustvedt vilket inte kan beskrivas med något annat ord än underbart. Nu ska jag läsa psykologi och sedan bli författare. Och gå på författarsamtal! Mitt nya intresse!

3) Blivit fackklubbsordförande under tvång. Jag vill skriva artiklar, inte förhandla.

Nu ska jag ut och förhoppningsvis hamna på någon av stans alla premiärfirande uteserveringar. Hoppas mest på Debaser i Humlegården.

Note to self: Ät inte på Lasse i parken mer

O och jag hade Lasse i Parken-premiär i torsdags. Det är det ultimata sommarfikastället, speciellt om man har barn. O:et gillar lika mycket att springa runt bland borden och buskarna, som att samla grus från marken i sin hink. Det är så somrigt och idylliskt att man nästan blir lite misstänksam. Och det ska man vara. Maten är nämligen dyr och inte särskilt bra. Jag gjorde (återigen) misstaget att beställa en macka, för typ 60 spänn, som smakade mögel och var så hård att den knappt gick att tugga. 

Nope. På Lasse i parken gör man bäst i att köpa en latte och kaka. Eller vin och öl. Äta gör man så mycket bättre på fem andra ställen i närheten. 

Allra helst på Pecorino.

Massa mums

Den här mumsbiten har jag känt sedan hon var knattereporter och jag ungdomsreporter på Göteborgspostens avdelningar Graffiti och Attityd i slutet av 90-talet.

Gulligt va?!

 Under våren har Tara Moshizi vikarierat för mig, medan jag varit hemma med O. I dag går hennes flyttlass tillbaka till Malmö, där hon är nöjesredaktör (och hela nöjesredaktionen) på City. Vi firade av henne med middag på En ful och en gul i torsdags. Jag var så proppmätt efter vårrullar, dumpilngs och tofuwok att jag hoppade över desserten. Det skulle jag inte gjort. Dregglade nämligen av avund när Tara fick in det här magnifika fruktfatet med tillhörande mini-Spirello.

Så här suddig var jag i går 02.52

Härmis

Alltså det finns ju en risk med underkjolsdrömmen, som jag faktiskt köpte. 

Jag har en bild av att jag ska ha den med nåt tuffare upptill. En tunnsliten och gråtvättad svart vintage-bandtisha, typ. Men så gick jag ned i tunnelbanan och möttes av Britney-konsert-affischerna, såg att hon haft ungefär samma tanke. Och ja... det var ju inte riktigt så jag föreställt mig det hela.

Trösten

Kokosdrömmarna blev så misslyckade att de åkte i papperskorgen. Men man får komma ihåg att småkakor sällan kommer en och en.

Jag hade förstås även de här läckerbitarna på bakning. Chokladcigarrer.

Mina blev väldigt amerikanskt stora, så de fick vara inne i ugnen nästan dubbelt så länge som angivet. Men eftersom de inte längre har sällskap av koksdrömmarna står de bättre för sig själva nu när de är så stora.

Chokladcigarrer

175 g smör

1 dl strösocker

2 dl hasselnötter

3 dl vetemjöl

2 msk mjölk

100 g blcokchoklad

Blanda det rumstempererade smöret med sockret. Hacka nötterna (för hand eller i mixer) och tillsätt dem och mjölet. Blanda och rör därefter i mjölken. Rulla ut degen till fingertjocka längder och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper. Skär rullarna i ca 5 cmsbitar.

Grädda dem i 175 grader i 12 minuter, eller tills de är lätt gyllenbruna.

Låt kakorna svalna lite och lossa dem sedan från varandra.

När de svalnat helt, doppa ena änden i chokladen (smält i micro eller vattenbad). Låt stelna (går snabbast i kylen).

Rorri vrålade förbi i kväll

.

Jag och O passade på att sticka iväg på äventyr.

Fast jag har ju inte körkort så...

Charterdrömmar

Vita lakan bäddade varje kväll. Frukosten framdukad. Varmt. Dra på sig klänning och solskydd och gå ut. Frukt i skuggan. Solvass näsa. Barnpool med simring. Luftmadrass och bok. Slutna ögon. Ljumma bad. 

Inget fix. Bara lat.

Jag vill åka till Mallis.

Bästa fisken

Bästa fisken heter makrill. Man kan i och för sig göra vad som helst med den och den är ljuvlig. Men i när jag åt den här fantastiska senap och kapris-varianten, som F:et lagat, igår var det nog den bästa jag ätit. Plättlätt också:

Två makrillfiléer per person. Bred salt, vitpeppar och massa dijonsenap på filérna, ös på med kapris och kläm ihop dem i stekpannan. Servera med broccoli och persiljemos med parmesanost i. Mmmm.

Drömmar som gått i kras... och en panna

Jag ställde till med kokosdrömbak såhär på måndagen. Fast de blev inte så vackra som jag tänkt mig. De föll sönder och blev aldrig riktigt torra och spröda. Lite spröda på ytan, bara. Dröm-experten Kristin förklarade just att man ABSOLUT inte får öppna ugnen och se vad som står på när köket börjar lukta amoniak. Det ska lukta så, tydligen. 

Jag minns inte. Men kanske att jag öppnade luckan litegrann för att försäkra mig att det var hjortronsaltet i kakorna som orsakat den starka lukten.

Jag tror även att ugnen var ett par grader för het.
Någotning annat trasigt är lillens panna. Han har inte mindre än två stora bulor. En blågrön och så en röd. Det är hans nya intresse klättra och dyka från möbler som orsakat det färglada nyllet. Det ser så ont och sorgligt ut att jag får hugg i magen när jag tittar på honom. Han bryr sig inte ett skvatt, dock.