"Innan jag lägger mig måste jag ge mamma minst tre geniala idéer till nya jobbet"

Bon bons

Just nu är jag spralligt glad över att jag ska jobba med den här tidningen nästa månad. BON saknar svensk jämförelse, är den enda tidning i landet som vågar vara någonting annat fullt ut, ta kultur, mode och populärkultur på största allvar och ge den sin rättmätiga plats i samhället. Journalistik som tar allt fyra fem steg vidare och alltid lär ut någonting.

Ja, det ska bli en riktig ära.

Taxinge galenskap

Taxinge slott ligger strax intill Mariefred. Där slår de min kak-tokighet med kanellängder. Diskarna dignar av bakelser, tårtor och lyxkakor. Det är inte lätt att välja, så utflykten kräver sina repriser. Och motionsrundor.

Höstrus

Hej, idag har jag varit på en makalös utflykt

Den innehöll typ allt. I överflöd. Men jag hinner inte berätta om den just nu, är på språng mot tapas och cava med familjen. Men i morgon, då blir det frossa i sensommarskogar, konst och kakor.

Min mormors äpplekaka

Ta till vara på den väldoftande äppelsäsongen. Idag kom mamma och pappa hem till oss. Med sig hade de äpplen från sommarstugan på Orust och ett krav på att få äta min mormors oslagbara äpplekaka.

Bara att dra på förklädet!

Min mormors äppelkaka

6 dl vetemjöl

1 dl strösocker

5 tsk bakpulver

50 g smält smör

3 och 3/4 dl mjölk

Massa skalade och skivade svenska äpplen

Kanel

Ströocker

50-100 g smält smör

Blanda mjöl, bakpulver och socker i en bunke. Rör ned smöret och mjölken, blanda till en smet. Bred ut på en långpanna (eller i två formar som jag gjorde idag). Lägg på rikligt med äppleskivor, kanel och socker. Ringla det smälta smöret över allt. In i ugnen ca 200 grader i 20-30 minuter.

Woooops. Den enklaste och godaste äpplekaka du gjort.

Lovar!

1987

Lyssnar på Fibes oh Fibes nya. Spontant: ännu mer slick. En långt mer normal skiva än till exempel den första "Still fresh". På gott och ont. Jag gillade den knäppa oumpaoumpa-soulen och det sjukligt frenetiskt pianohamrandet, men detta tredje albumet är ju definitivt mer kommersiellt och behagligt. Dessutom gillar man ju när folk (band) utvecklas.

I helgen måste jag uppsöka skivbutik och inhandla: XX, [ingenting], Theo Jenssen, The pains Of being Pure at Heart och säkert massa mer nytt jag saknar.

Ny grej det där, för mig, att köpa sina egna skivor.

Mew mew

I en helt annan tid träffade jag ibland en kille.Vi brukade ligga i min säng, där han läste högt ur mina japanska tecknade böcker. Jag har alltid dragits till manga och andra japanteckningar. På senare år har jag såklart upptäckt svenska vardagsskildrare som Mats Jonsson, Liv Strömberg och Sara Granér. Men årets bästa bok står Anna Åhlund för. Det är hon som gjort "Fortfarande konstig stämning men ingen verkar bry sig", som jag skrivit om tidigare. Den är så smärtsam, mittiprick, rolig och dum.

Och ja, just idag tänker jag fasiken bli serietecknare. Jag tecknar inte bra, mer så att säga uttrycksfullt. Och jag tänker mig en form där jag kan göra mina krönikor till teckningar som kompletteras med text, eller tvärtom om man hellre vill.

Japp, jag har kris.

So what? Det gör mig kreativ.

Och roligt knäpp.

090909

Idag är en fin dag. Min stora skogslängtan förde mig till barr och sten och rönnbär. En festis och kanelbulle med utsikt över sjöar och öar med en lika kantstött arbetsbefriad som jag.

Sedan skynda till stadsfika med norrlandsflicka.

Och så fira att finaste lillasystern blir ganska stor.

Sofo night

I kväll ska jag hänga med den här nagelns ägare på Skånegatan. Vi har en fin relations-relation, nagelägaren och jag. När vi ses pratar vi nästan uteslutande om relationer av alla olika slag. Jag tror vi kommer börja med ett glas cava på typ Berlin, det vore ju helt fab.

De dansade en sommar

Lilla O och Jack tog sig en svängom på gräsmattan, som fortfarande var grön.

Arbetsbefriad

Mina dagar, de som är räknade, bara går och går och snart kommer de fram till dörren. Det gör mig livrädd. Jag borde ta dem till vara. Allra mest oroar jag mig för att jag gör fel som tar dem till vara istället för att spara på dem och arbeta. Spara pengarna.

För varje dag öppnar sig fler möjligheter: jag kan bli vad jag vill. Och för varje dag vill jag någonting nytt. Och för varje nästa dag som kommer förtvivlas jag över uppoffringar som krävs om jag verkligen vill det jag igår visste att jag ville.

I morgon ska jag trampa i skogen. Det är det jag vill helst. Jag hoppas bara inga stora hinder ligger i vägen när i morgon kommer.

(Bild)

Min naturistiska ådra

Man tänker sitt, tänkte jag när jag gick genom dimman ner mot det svarta, stilla vattnet i natten. Man tänker sitt, ekade i mitt rastlösa huvud när den kalla daggen omslöt mina Converse och gjorde fötterna alldeles kalla. Man tänker sitt, viskade jag och drog ett djupt andetag. Frisk luft, inte ängslig luft full av stresspartiklar.

Man tänker sitt.

Vilken tankeväckare och vilken känsloupplevelse till film . Ett konstverk.

Och jag vill bara åka ifrån stan. Lägga mig under en bädd av mossa, snusa på jorden och glömma allt man måste uppnå.

Till havs med Zlatan

Helgen gick i kräftans tecken. Niklas, som hade sommarstugan i St Annas skärgård, hade fixat avancerad kräftskiva med tillhörande pop-tipspromenad och båttur. Mitt lag kom tvåa och jag blev påmind om varför jag hatar att tävla. Jag såg en havsörn och en kopparorm, som F:et hävdar var en daggmask (den hade inget huvud, så han kanske hade en poäng). Och jag kände mig som ett miffo när Zlatan gjorde mål och jag var den enda (av tio vuxna) som lugnt stod kvar där mina fötter stod. Miffot var dock glad över den glada partystämning som uppstod efter sportmatchen.

Så här såg kräftorna de andra hade med sig ut.

Så här såg våra, VARMVATTEN-TINADE (big,big, big mistake) ut. De gick inte att äta.

Romantik i kubik

Jag tycker att om man tycker Stockholm är lite vardag och tråkigt och man vill leva ett intellektuellt, halvbohemiskt och halvchict liv i Paris i stället, så ska man ta sin kärlek på dejt till Bergamott på Hantverkargatan. Och låtsas. Funkar urbra. Personalen pratar svenska på franska, precis som i Hollywoodfilmer där alla ickeamerikaner pratar sitt amerikanska på sitt modersmål, oavsett om de hört talas om USA eller ej.

Kalaspinglan

Årets flygplanstårta till lilla O blev mer god än vacker. Jag gjorde en klassisk tårtbotten, som jag delade i tre och fyllde med chokladmousse. Det gjorde tårtan hemskt vinglig och skev. När jag sedan täckte den med hallongrädde blev den ännu mer kaosartad. Men den var söt ändå. Jag är mest nöjd med chokladhjärtanen. Jag smälte ljus blockchoklad och spritsade hjärtan på smörpapperklädda tallrikar som sedan ställdes i kylen.Edith satt så snällt och väntade och väntade och väntade på att man skulle få hugga in på festligheterna.

Betagen av träden

Jag är alldeles betagen i album "East of Eden", som delvis spelats in i Pakistan (!). I går hade Victoria Bergsman releasefest på Strand och framförde (alldeles för få) låtar från albumet. Underbarast är förstås låten "Anna", som en trovärdig källa hävdar handlar om en tjej som heter Anna som kommer från Göteborg.

Ja, du hör ju.

För övrigt tappade jag rösten någonstans där bland vinglas och ansikten från förr.

Ps. Heter det betagen i eller av? Korrdemonen vet kanske?