Mew mew

I en helt annan tid träffade jag ibland en kille.Vi brukade ligga i min säng, där han läste högt ur mina japanska tecknade böcker. Jag har alltid dragits till manga och andra japanteckningar. På senare år har jag såklart upptäckt svenska vardagsskildrare som Mats Jonsson, Liv Strömberg och Sara Granér. Men årets bästa bok står Anna Åhlund för. Det är hon som gjort "Fortfarande konstig stämning men ingen verkar bry sig", som jag skrivit om tidigare. Den är så smärtsam, mittiprick, rolig och dum.

Och ja, just idag tänker jag fasiken bli serietecknare. Jag tecknar inte bra, mer så att säga uttrycksfullt. Och jag tänker mig en form där jag kan göra mina krönikor till teckningar som kompletteras med text, eller tvärtom om man hellre vill.

Japp, jag har kris.

So what? Det gör mig kreativ.

Och roligt knäpp.