Jag spenderade mina soliga månader på de mest romantiska platser, med de underbaraste av varelser. Jag åt middagar som slog allt jag tidigare ätit och jag fick se bakverk som fick mig att fnissa. Jag badade nästan varje dag, i farmors baddräkt i hårt material. Kvällarna berusade mig alldeles lagom, bara varm och drömmande.
Ändå stack det i hjärtat, ändå trillade jag halvvägs ned i en grumlig brunn.
Men bara ibland, när jag kom för nära det stora omvälvande sveket som min arbetssituation mynnade ut i just när sommaren skulle starta.
Och nu när sommaren snart är över så sticker det ingenstans. Skulle vara pirrstickningar av spänning inför mitt nya liv som just börjat, då.
Hej nya rutiner, nya vägar, nya tankar, nya dåd. Hej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar